I samband med att man bygger ut dubbelsp\u00e5r p\u00e5 Roslagsbanan, norr om Stockholm, passar man samtidigt under denna h\u00f6st p\u00e5 att l\u00e4gga nytt enkelsp\u00e5r samt att f\u00f6rst\u00e4rka marken och banvallen l\u00e4ngs banans nordliga del, mellan Lindholmen och Fr\u00f6sunda. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka den torvrika jorden, anv\u00e4nder man h\u00e4r en metod, masstabilisering, som inte \u00e4r s\u00e5 vanlig i svenska anl\u00e4ggningsprojekt, men p\u00e5 stark frammarsch, d\u00e5 den bed\u00f6ms som b\u00e5de snabb och kostnadseffektiv.<\/p>\n\n\n\n
Roslagsbanan l\u00f6per \u00f6ver nordostkommunerna i Stockholmsregionen, en region som v\u00e4xer kraftigt, vilket inneb\u00e4r att behovet av b\u00e4ttre kollektivtrafik h\u00e4r \u00f6kar. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan inneb\u00e4r att SL fr\u00e5n 2018 kan erbjuda t\u00e4tare trafik, b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet och punktlighet samt f\u00f6rh\u00f6jd s\u00e4kerhet.<\/p>\n\n\n\n
Markf\u00f6rst\u00e4rkning i enkelsp\u00e5rskorridor I april 2014 startade arbetet f\u00f6r utbyggnad till dubbelsp\u00e5r p\u00e5 str\u00e4ckan mellan Kragstalund och Vallentuna, Roslagsbanans nordligaste dubbelsp\u00e5rsetapp. I bygget ing\u00e5r, f\u00f6rutom utbyggnad till dubbelsp\u00e5r, j\u00e4rnv\u00e4gsbroar, bullerskyddsplank, st\u00f6dmurar samt teknikhus med mera.<\/p>\n\n\n\n
Norr om Vallentuna, \u00e4r det n\u00e4rmast rena glesbygdsmarker och h\u00e4r bed\u00f6mer Stockholms l\u00e4ns trafikbest\u00e4llare Storstockholms Lokaltrafik, SL, att det d\u00e4rf\u00f6r inte finns n\u00e5got behov av dubbelsp\u00e5r. Men likv\u00e4l g\u00e5r det ett enkelsp\u00e5r i dessa glesa trakter upp emot K\u00e5rsta och detta kommer att vara kvar, men i nytt skick \u00e5tminstone p\u00e5 den nu aktuella str\u00e4ckan Lindholmen-Fr\u00f6sunda. <\/p>\n\n\n\n
UtredningMats Larsson, projektledare p\u00e5 Sweco, bolaget som har ansvarat f\u00f6r projekteringen och markunders\u00f6kningen i det aktuella omr\u00e5det, ber\u00e4ttar om bakgrunden till projektet. <\/p>\n\n\n\n
– Vi fick ett uppdrag av SL f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan om att genomf\u00f6ra en utredning om markstabiliteten p\u00e5 Roslagsbanans str\u00e4ckning mellan Lindholmen och K\u00e5rsta. Vi unders\u00f6kte tolv partier och av dessa var det tv\u00e5 som utm\u00e4rkte sig negativt, det vill s\u00e4ga att det fanns risk f\u00f6r skred. Just detta omr\u00e5de, mellan Lindholmen och Fr\u00f6sunda, d\u00e4r vi satt provborrvagnar bredvid banan, uppt\u00e4ckte vi att hela omr\u00e5det gungade n\u00e4r ett t\u00e5g \u00e5kte f\u00f6rbi.<\/p>\n\n\n\n
J\u00e4rnv\u00e4gar som ligger p\u00e5 torvjord brukar sjunka ner med tiden, den trycks s\u00e5 sakta ner n\u00e4r jorden deformeras.<\/p>\n\n\n\n
– Vi gjorde ocks\u00e5 ett s\u00e5dant antagande i utredningsskedet och n\u00e4r vi kom till bygghandlingsskedet s\u00e5 borrade vi i sp\u00e5ret. H\u00e4r hade dock j\u00e4rnv\u00e4gen inte sjunkit ner det minsta. Och d\u00e5 undrade vi varf\u00f6r och utredde vidare.<\/p>\n\n\n\n
– Vi kom fram till att denna jord bestod av tre lager – torv \u00f6verst sedan gyttja och lera med ett djup p\u00e5 max tio meter. Torven och gyttjan var extremt l\u00f6s och t\u00e5lde n\u00e4stan ingen belastning alls. Men j\u00e4rnv\u00e4gen kunde b\u00e4ras upp tack vare att denna s\u00e5 kallade l\u00e5gf\u00f6rmultnande torv bestod av mycket fiber och torvjorden betedde sig egentligen som en geotextil, ett f\u00f6rband som h\u00e5ller ihop jorden. Men skulle belastningen g\u00e5 igenom torven, d\u00e5 har man problem.<\/p>\n\n\n\n
SL:s f\u00f6rslagDet man normalt g\u00f6r n\u00e4r man bygger p\u00e5 torvjord, \u00e4r att man schaktar ner fyllning p\u00e5 sidorna. Men det skulle inte fungera h\u00e4r, d\u00e5 bortschaktad torv skulle betyda att j\u00e4rnv\u00e4gen d\u00e5 skulle \u00e5ka rakt ner.<\/p>\n\n\n\n
– Vi var allts\u00e5 tvungna att hitta en annan metod och vin var f\u00f6rst inne p\u00e5 att anv\u00e4nda p\u00e5ld\u00e4ck, men det blir \u00e5 andra sidan v\u00e4ldigt dyrt, d\u00e5 det \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra med en brobyggnad. Det var faktiskt SL som kom med f\u00f6rslaget att vi skulle testa att masstabilisera, de hade goda referenser av den h\u00e4r metoden.<\/p>\n\n\n\n
Masstabilisering har skett tidigare p\u00e5 RoslagsbananFaktiskt s\u00e5 hade ett annat entrepren\u00f6rslag n\u00e5gra \u00e5r tidigare testat just masstabilisering p\u00e5 en annan del av Roslagsbanan med liknande jordf\u00f6rh\u00e5llanden, med gott resultat.<\/p>\n\n\n\n
Masstabilisering, ibland n\u00e4mnt in situ-stabilisering, \u00e4r en snabb och kostnadseffektiv metod f\u00f6r att h\u00e5rdg\u00f6ra l\u00f6s mark genom att tillf\u00f6ra kalk, cement och annat bindemedel, ofta restprodukter fr\u00e5n industrin till jorden. Olika typer av lera, torv, slam och andra l\u00f6sa material omvandlas till fasta lager med hj\u00e4lp av bindemedelsl\u00f6sningen. Man slipper d\u00e4rmed att schakta och p\u00e5la i marken<\/p>\n\n\n\n
– Eftersom vi inte hade gjort detta i v\u00e5r organisation tidigare, ville vi knyta till oss expertis som kunde masstabiliseringstekniken.<\/p>\n\n\n\n
Valet f\u00f6ll p\u00e5 finska Lemmink\u00e4inen som genomf\u00f6rt m\u00e5nga liknande projekt, inte minst i Finland. H\u00e4r genomf\u00f6r man projektet som underentrepren\u00f6r \u00e5t huvudentrepren\u00f6ren JM Entreprenad, vilka leder det aktuella sp\u00e5rbyggnadsprojektet.<\/p>\n\n\n\n
Risto Takkine, operativ chef p\u00e5 Lemmink\u00e4inen:<\/p>\n\n\n\n
– H\u00e4r vid Roslagsbanan sker en mer traditionell anv\u00e4ndning av masstabilisering, d\u00e4r vi f\u00f6rst\u00e4rker jorden f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen, s\u00e4ger Risto Takkine och passar samtidigt p\u00e5 att lyfta fram ett alternativa anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r tekniken.<\/p>\n\n\n\n
– Ett annat intressant s\u00e4tt att anv\u00e4nda masstabiliseringsmetoden \u00e4r till exempel att kapsla in f\u00f6rorenade massor. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man undvika att frakta bort f\u00f6rorenade schaktmassor till allehanda deponier. <\/p>\n\n\n\n
Med hj\u00e4lp av masstabilisering kan \u00e4ven befintliga banvallar stabiliseras, till exempel kurvor som \u00e4r instabila p\u00e5 grund av det h\u00f6ga trycken t\u00e5gen orsakar. Likas\u00e5 kan uppkomna vibrationer i marken d\u00e4mpas med hj\u00e4lp av stabiliseringsmetoden.<\/p>\n\n\n\n
Gr\u00e4vmaskin och tryckmatareHur g\u00e5r d\u00e5 masstabiliseringen till rent praktiskt? Magnus Eriksson, vd Allu Sverige, bolaget som tillhandah\u00e5ller den mobila stabiliseringsutrustningen, fanns ocks\u00e5 han p\u00e5 plats vid det aktuella projektomr\u00e5det och redogjorde f\u00f6r hur.<\/p>\n\n\n\n
– Masstabiliseringsverktyget, mixern, \u00e4r monterat p\u00e5 en gr\u00e4vmaskin och bakom denna finns sj\u00e4lva hj\u00e4rtat i processen, tryckmataren, vilken f\u00f6rser mixern med bindemedlet, s\u00e4ger Magnus Eriksson.<\/p>\n\n\n\n
Tryckmataren \u00e4r en mobil larvburen enhet, utrustad med egen motor. Genom anv\u00e4ndning av tryckluft matar den bindemedel i marken fr\u00e5n mitten av blandartrummorna. Via mixern s\u00e5 matas bindemedlet med hj\u00e4lp av tryckluft ner i jorden p\u00e5 exakt r\u00e4tt st\u00e4lle, en process som \u00f6vervakas och registreras av ett kontrollsystem. Mixern kan vanligtvis arbeta ner till ett djup av sju meter beroende av vald modell, gr\u00e4vmaskinens r\u00e4ckvidd samt jordkvalit\u00e9.<\/p>\n\n\n\n
FaktaMasstabiliseringMasstabilisering \u00e4r en stabiliseringsmetod d\u00e4r bindemedel blandas i olika organiska jordarter.<\/p>\n\n\n\n
Den utf\u00f6rs med ett blandningsverktyg som \u00e4r installerat p\u00e5 en gr\u00e4vmaskin. Stabiliseringen g\u00f6rs i horisontell och vertikal riktning och p\u00e5 detta s\u00e4tt skapas ett ”styvt block”. Blockets tjocklek brukar variera mellan 1 och 5 m. V\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsbankar kan grundl\u00e4ggas p\u00e5 den masstabiliserade jorden. Utrustningen vid masstabilisering utg\u00f6rs av en modifierad gr\u00e4vmaskinsarm, kompletterad med bindemedelsbeh\u00e5llare, kompressorstation och ett blandningsverktyg som \u00e4r installerat p\u00e5 gr\u00e4vmaskinen. Bindemedlet matas pneumatiskt och m\u00e4ngden av bindemedel m\u00e4ts genom v\u00e4gning. Diametern p\u00e5 ett blandningsverktyg \u00e4r normalt 600 – 800 mm och rotationshastigheten \u00e4r 80 \u2013 100 varv\/min.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4lla: Svenska Geotekniska F\u00f6reningen, SGF<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I samband med att man bygger ut dubbelsp\u00e5r p\u00e5 Roslagsbanan, norr om Stockholm, passar man samtidigt under denna h\u00f6st p\u00e5 att l\u00e4gga nytt enkelsp\u00e5r samt att f\u00f6rst\u00e4rka marken och banvallen l\u00e4ngs banans nordliga del, mellan Lindholmen och Fr\u00f6sunda. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka den torvrika jorden, anv\u00e4nder man h\u00e4r en metod, masstabilisering, som inte \u00e4r s\u00e5 vanlig […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[121],"tags":[],"class_list":["post-1654","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyheter-sv"],"acf":[],"yoast_head":"\n